PBL

Ombyggnaden av Slussen är ett stort projekt. För genomförandet krävs att byggplanerna inte står i strid med olika lagar och bestämmelser.

Gösta Blücher, en av landets främsta experter på Plan och bygglagen, PBL redovisar här fakta om läget när det gäller hur ombyggnader kan ske med hänsyn till olika planfrågor.

Läs PM om rätten till pågående markanvändning. En utförlig genomgång om innebörden av och bakgrunden till reglerna samt hur dessa regler har betydelse för Slussen.

Läs om Gösta Blücher här

 

Den 1 juni 2015 fick kommunstyrelsernas ledamöter i Nacka och Värmdö brev från Gösta Blücher.

Citerat ur brevet:
Med detta brev vill jag beskriva hur planeringen av Slussen och bussterminalen berör Nacka och Värmdö och vilket ansvar kommunernas politiker har enligt Plan- och bygglagen.

Plan- och bygglagen föreskriver att all planläggning och byggande ska ske med hänsyn till mellankommunala och regionala förhållanden (PBL 2:3). Vid framtagande av ett program eller förslag till detaljplan ska en kommun samråda med de kommuner som berörs (PBL 5:11). Under samrådet ska länsstyrelsen särskilt verka för att sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt (PBL 5:14). Stockholm har dock mig veterligen inte har haft de formella program- och plansamråd med Nacka och Värmdö om bussterminalen som lagen föreskriver.

Enligt min mening bör Nacka och Värmdö göra klart för Stockholm att ombyggnaden av Slussen är en mellankommunal fråga, som berör alla boende och verksamma i dessa kommuner. Därför kan inte Stockholms stad påbörja bygget av Nya Slussen förrän det finns en godkänd plan och säkrad lösning för bussterminalen, som tillgodoser kommunernas behov.

Läs hela brevet här.

 

Den 20 mars 2015 publicerades följande artikel i Stockholmstidningen:

Renovera Slussen kräver inte ny detaljplan

Debatt 150320

Det behövs ingen ny detaljplan för att renovera Slussen som den ser ut i dag, skriver Gösta Blücher. Det har hänt förr att Stockholm dragit tillbaka en detaljplan precis innan den ska genomföras – efter Almstriden i Kungsträdgården. 

Vid utfrågningen av Jan Valeskog på Tranströmerbiblioteket 4 mars framkom att inom stadens förvaltning cirkulerar misstolkningar och övertolkningar av Expertgruppens rapport. Valeskog anförde att expertgruppen sagt att en renovering av klöverbladet inte kunde ske förrän en ny detaljplan vunnit laga kraft. Det är fel såväl i sak och som referat av expertgruppen.

Det expertgruppen konstaterat är att klöverbladet är planstridigt. En tolkning som ingen motsätter sig, men det innebär inte att expertgruppen sagt att det krävs en ny detaljplan för att renovera klöverbladet.

För renoveringen finns två alternativ inom lagens ramar. Antingen river man helt och hållet den nuvarande konstruktionen och bygger upp den på nytt. Det som expertgruppen kallar en kopia eller så reparerar man och bygger om den etappvis.

I det första fallet går det inte att ge bygglov för en återuppbyggnad så länge den nu lagakraftvunna planen gäller. Det betyder inte att man måste avvakta att en ny plan vunnit laga kraft. Man kan börja med att upphäva den nu gällande. Det är en enklare process än att ersätta den med en ny. Under processen fram till att upphävandet vunnit laga kraft kan man i detta alternativ genomföra rivningen. Det finns inget krav på genomförande av den gällande planen. Expertgruppen påpekar att ”I strikt mening kan nuvarande slussen-anläggning ligga kvar planstridigt i enlighet med rätten till pågående markanvändning ända till dess att större åtgärder vidtas i anläggningen.”

Expertgruppen skriver: ”Teoretiskt kan en gällande detaljplan upphävas och en ”kopia” av befintlig byggnad återuppföras utan detaljplan.”  Vilket uttryckt med andra ord innebär att det inte strider mot någon lagparagraf.

Det krävs alltså inte en ny detaljplan för att ge bygglov så snart den nu gällande planen upphävts.

Detta förfarande är chockerande för planfackmän och uppenbarligen även för planfackkvinnor. Expertgruppen avslöjar sin bundenhet vid praxis när de i nästa andetag konstaterar ”att det synes paradoxalt att anläggningsägaren/markägaren, i detta fall staden, väljer att anta en ny detaljplan som vinner laga kraft och därefter väljer att avstå från att genomföra den nya detaljplanen.” Det är förvisso anmärkningsvärt, men det är inte första gången Stockholms ansvariga politiker drar tillbaka en detaljplan som vunnit laga kraft precis innan den ska genomföras. Det var vad som skedde med detaljplanen för tunnelbaneuppgången i Kungsträdgården 1971. Almstriden kom att påverka planlagstiftningens regler om medborgarinflytande.

Expertgruppen påpekar: ”Om en detaljplan upphävs uppstår ett planlöst förhållande.” Det finns inga hinder för detta i planlagstiftningen, men det finns annan lagstiftning som utgår från att det finns detaljplan i tätbebyggelse, t.ex. ordningsstadgan. Det kan krävas kompletterande beslut om man vill att knivförbud ska fortsätta gälla på Slussen. Detta bör förstås utredas.

Naturligtvis är det lämpligt att ta fram en ny detaljplan för Slussen som kodifierar klöverbladskonstruktionen, men man behöver inte vänta på den för att komma igång.

Kan man komma igång ännu snabbare? Underhållsåtgärder på såväl byggnader som trafikanläggningar kan ske även om de strider mot en gällande plan. Om man kan renovera Slussen bit för bit kan det sägas vara underhåll. Om staden bestämmer sig för att inte genomföra planen för nya Slussen blir det närmast en skyldighet att ta tag i underhållet. Är det då tekniskt möjligt att renovera Slussen bit för bit. I den konstruktionssakkunniges underlag till expertgruppens rapport kan man läsa:

”En konkret fråga handlar om huruvida det går att reparera och bygga om Slussen etappvis. Som tidigare nämnts består Slussen av 24 delar. Delarna skiljs från varandra med fogar och syftet är att tillåta vissa rörelser mellan delarna. Utan att göra en djupare analys av detta talar ändå de avgränsade delarna för att det vore byggtekniskt möjligt att successivt riva Slussen del för del och återställa dem i tur och ordning.”

Det borde vara en skyldighet för de som vill få en snabb och mindre kostsam lösning av problemen med Slussenkonstruktionens förfall att närmare utreda detta alternativ. Den konstruktionssakkunniges inledning till granskningen av Klöverbladet förtjänar också att citeras. ”Går det att renovera Slussen? Det enkla svaret är ja, ja det går att renovera Slussen. Men verbet ”renovera” får inte tolkas som att enbart ge Slussen en ansiktslyftning utan bör tolkas som Svenska Akademiens ordlista, dvs. ”återställa i fullgott skikt”.

Anständigtvis borde dessa alternativ utredas innan de avfärdas på osakliga grunder.

En annan fråga där Valeskogs svar väckte förundran gällde bussterminalen i berget. ”Jag är 99% säker på att en ny detaljplan för bussterminalen går igenom” säger Valeskog. Han har nog inte tagit det av Tage Danielssons sågning av sannolikhetskalkyler. Det finns två omständigheter som kan stjälpa planerna på bergterminalen. Den första gäller säkerheten den andra stadens åtkomlighet av utrymmet för bergterminalen, som idag är till stora delar privatägt.

Valeskog gav intryck av att expertgruppen inte hade några invändningar betr säkerheten, men det expertgruppen säger är ”Det går från tillgängligt underlag inte säga att den planerade bussterminalen skulle ha blivit säker med föreslagna lösningar” Det går därför inte heller att säga att det finns lösningar som gör den säker.

I den juridiska frågan förlitar sig expertgruppen, och får man förmoda även Valeskog, på expropriationslagstiftningen. Den var en gång mycket stark i Sverige, t.ex. vid Norrmalmsregleringen, men har sedan dess kraftigt försvagats. Man kan ha olika åsikter om detta, men i fråga om bergterminalen får man finna sig i det som gäller idag. För att få expropriera måste staden kunna visa att ändamålet som föranleder expropriation inte kan lösas på alternativt sätt. Expertgruppen har påpekat att ett nytt förslag till bussterminal i Katarinaberget måste redovisa alternativa lösningar. Av Valeskogs svar framkom att alternativen kan vara permanentning av provisoriet på kajen eller en bussterminal vid Nacka Forum. Valeskog hänvisade till att staden brukar komma överens med fastighetsägarna. Alla lyssnare tänkte på överenskommelsen med Atrium/Ljungberg om byggrätten framför glashuset, men då begär en närvarande fastighetsägare på berget ordet och deklarerar, att han inte står till förfogande för förhandlingar och är bredd att föra frågan till Europadomstolen.

Min fråga som gammal Nackabo till Valeskog var om stockholmarna såg på detta med en axelryckning. ”Det får väl i så fall bli Nacka Forum.”

Min fråga till socialdemokraterna i Stockholm är nu:

Hur ansvarsfullt är det att börja genomförandet av Nya Slussen utan att veta om det finns en för även Nacka/Värmdös invånare godtagbar lösning av en bussterminal och

Hur ansvarsfullt är det att börja genomförandet utan att ha utrett snabbare och mindre kostsamma alternativ?

Gösta Blücher

 

 

Kommentera

Your email address will not be published / Required fields are marked *